Longitudinella studier eller fallstudier: Man följer en eller flera individer över tid för att kartlägga utvecklingen.
Tvärsnittsstudier: Man simulerar utveckling genom att jämföra inlärare på olika nivåer vid ett tillfälle. Detta förutsätter att man tror att alla utvecklas på samma sätt.
Kvalitativa data: Kan bestå av introspektion, dvs att inläraren själv ombeds reflektera över sin inlärning, deltagarobservation, dvs att forskaren både deltar i inlärningen och observerar den, eller observation, då forskaren ställer sig utanför och observerar. Fördel: Man kan få resultat man inte hade kunnat tänka sig.
Vid observation stöter man dock på observatörens paradox, ett uttryck som den lingvistiska hjälten William Labov myntade på sjuttiotalet. Denna paradox består i att man som forskare vill observera hur människor pratar när de inte är observerade.
Kvantitativa data: Fokuserar på en särskild fråga, och därför kan man få fram material från fler personer. Fördel: Man har större möjlighet att göra statistiska beräkningar.
Experimentell metod: Man genomför ett visst experiment, utformat för att bekräfta en viss hypotes.
Naturalistiska data: Material från naturliga samtal.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar