Tja, för det första är det namnet på den huvudsakliga kursboken jag haft den senaste månaden, men den definitionen duger inte för att skrapa ihop högskolepoäng.
Termen "sociolingvistik" har använts i över 40 år och handlar om språkets sociala sida. Man kan sammanfatta det som ett sätt att beskriva och förklara språkiga fenomen och processer, ett perspektiv som kan anläggas både på språk som helhet och på enskilda delar.
Språklig variation handlar till stor del om identitet. På individplanet kan vi använda olika varieteter i språket, t.ex. dialektala ord och uttal, för att uttrycka tillhörighet. På samhällsplanet kan ett gemensamt språk hjälpa till att förstärka en nations samhörighetskänsla.
Olika varieteter med samma betydelse, t.ex. fesk eller fisk, ger olika sociala signaler, vilket också får sociala konsekvenser. Variation är alltså inte bara lingvistiska utan även sociala fakta.
Sociolingvistik studerar det ömsesidiga förhållandet mellan språk och samhälle, och språket som kraft bakom formandet av grupper och attityder.
Vissa använder begreppet "språksociologi" som en synonym till sociolingvistik, men det är en liten skillnad dem emellan som man bör känna till. Språksociologi vill förklara samhället utifrån språket, medan sociolingvistiken vill förklara språket utifrån samhället.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar